Nāgārjuna: Vigrahavyāvartanī
Header
Data entry: Klaus Wille
Contribution: Klaus Wille
Date of this version: 2020-07-31
Source:
- Yoshiyasu Yonezawa: "Vigrahavyāvartanī, Sanskrit Transliteration and Tibetan Translation", Journal of Naritasan Institute for Buddhist Studies 31 (2008), pp. 209-333. = Vv.
Publisher: Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages (GRETIL), SUB Göttingen
Licence:
Distributed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
Interpretive markup:
- highlighted text
- remarks
Notes:
Due to the heterogeneity of the sources the header markup might be suboptimal. For the sake of transparency the header of the legacy file is documented below.
Nagarjuna: Vigrahavyavartani
Based on the edition by Yoshiyasu Yonezawa:
"Vigrahavyāvartanī, Sanskrit Transliteration and Tibetan Translation",
Journal of Naritasan Institute for Buddhist Studies 31 (2008), pp. 209-333. = Vv
Input by K. Wille (Göttingen, Germany)
BOLD for verses and pagination of Yonezawa's ed. (uneven pages with Tibetan text are left out)
ITALICS for restored passages
Revisions:
- 2020-07-31: TEI encoding by mass conversion of GRETIL's Sanskrit corpus
- 2025-05-08: Added BK, GND and ISO code for language.
Text
|| namo buddhaya |
sarveṣāṃ bhāvānāṃ sarvatra na vidyate svabhāvaś cet /
tvadvacanam asvabhāvaṃ na nivartayitum svabhāvam alaṃ // NagVv_1 //
yadi sarveṣāṃ bhāvānāṃ hetau pratyayeṣu ca hetupratyayasāmagrāñ ca pṛthak ca yatra sarvatra svabhāvo na vidyata iti kṛtvā śūnyāḥ sarvabhāvā iti | na hi bije hetubhūte 'ṅkuro sti | na pṛthivyaptejovāyvādinām ekekasmin pratyayasaṃjñite | na pratyayeṣu samagreṣu na hetupratyayeṣu samagreṣu na hetupratyayasāmagrāṃ na hetupratyayavinirmuktaḥ pṛthag eva vā | yasmād atra svabhāvo nāsti tasmān niḥsvabhāvo 'ṅkuraḥ | yasmān niḥsvabhāvaḥ tasmāt śūnyaḥ | yathā cāyam aṅkuro niḥsvabhāvo niḥsvabhāvāc ca śūnyaḥ tathā sarvabhāvā niḥsvabhāvatvāc chūnya iti |
Vv 218atra vayaṃ brūmaḥ | yady evaṃ tavāpi vacanaṃ yady etac chūnyāḥ sarvabhāvā iti tad api śūnyaṃ | kiṃ kāraṇaṃ tad api hetau nāsti | mahābhūteṣu saṃprayukteṣu viprayukteṣu vā pratyayeṣu nāsti | uraḥkaṇthoṣṭhajihvādantamūlatālunāsikāmūrdhaprabhṛtiṣu yan naivobhayasāmagryām asti | hetupratyayasamagrīvinirmuktaṃ pṛthag eva vā nāsti | yasmād atra sarvatra nāsti | tasmān niḥsvabhāvaṃ | yasmān niḥsvabhāvaṃ | tasmāc chūnyaṃ | tasmād anena sarvabhāvasvabhāvavyavartanam aśakyaṃ kartuṃ | kiṃ kāraṇaṃn | na hy asadagninā dagdhaṃ | nāpy asatā śāstreṇa śakyaṃ chettuṃ | nāsatībhir atbhiḥ śakyaṃ kledayitum evam asattā vacanena śakyaḥ sarvabhāvasvabhāvapratiṣedhaḥ kartuṃ na śakyaḥ sarvabhāvasvabhāvo nivartayituṃ | tatra yad uktaṃ sarvabhāvasvabhāvaḥ pratiṣidhaḥ sarvatra bhāvasvabhāvo vinivartata iti | tan na ||
Vv 220
atha sasvabhāvam etad vākyaṃ pūrvā hata pratijñā te /
vaiṣamikatvaṃ tasmin viśeṣahetuś ca vaktavyaḥ // NagVv_2 //
athāpi manyase mā bhūd eṣa doṣa iti sasvabhāvam etad vākyaṃ | sasvabhāvatvāc cāśūnyaṃ | tasmād anena sarvabhāvasvabhāvaḥ pratiṣiddhaḥ sarvabhāvasvabhāvo vinivarta iti ||
atra brūmaḥ | yā hi te pratijñā śūnyāḥ svabhāvā iti | hatā śā || kiñcānyat sarvabhāvāntargatañ ca tadvacanam | kasmāt sarvabhāveṣu tvadvacanam aśūnyaṃ yenāśūnyatvāt sarvabhāvasvabhāvaḥ pratiṣiddhaḥ || evaṃ ṣaṭkoṭiko vādaḥ prasaktaḥ | sa punaḥ katham iti |
hanta cet punaḥ śūnyāḥ sarvahhāvās tena tvadvacanaṃ śūnyam sarvabhāvāntargatatvāt tvadvacanasya | tena śūnyena pratiṣedhānupapattiḥ | tatra yaḥ pratiṣedhaḥ śūnyāḥ sarvabhāva iti anupapannaḥ | 1 | upapannaś cet punaḥ śūnyāḥ sarvabhāvā iti pratiṣedhas tena tvadvacanaśūnyatvād anena pratiṣedho anupapannaḥ | 2 | atha śūnyāḥ sarvabhāvās tvadvacanañ cāśūnyaḥ yena pratiṣedhas tena tvadvacanaṃ sarvatrāsaṃgṛhītaṃ | (Vv 222) tatra dṛṣṭāntavirodhaḥ | 3 | sarvatra cet punaḥ gṛhītaṃ tvadvacanaṃ sarvabhāvāś ca śūnyāḥ | tena tad api śūnyaṃ śūnyatvād anena nāsti pratiṣedhaḥ | 4 | atha śūnyam asti vānena pratiṣedhaḥ śūnyaḥ sarvabhāvā iti tena śūnyāpi sarvabhāvāḥ kāryakriyāsamarthā samarthabhaveyuḥ | na caitad iṣṭaṃ | 5 | atha śūnyāḥ sarvabhāvāḥ na ca kāryaṃ kriyāsamarthaṃ bhavaṃti mā bhūt dṛṣṭāntavirodha iti kṛtvā śūnyena tvadvacanena sarvabhāvāsvabhāvo pratiṣedho nopapanna iti | 6 |
kiñcānyat | evaṃ tadastitvāt vaiṣamikatvaprasaṅgaḥ | kiñcit śūnyaṃ kiñcid aśūnyam iti | tasmiṃś ca vaisamikatve viśeṣahetur vaktavyaḥ | yena hi viśeṣahetunā kiñcit śūnyaṃ kiñcid aśūnyaṃ syāt | sa ca nopadiṣṭo hetuḥ | tatra yad uktaṃ śūnyāḥ sarvabhāvā iti tan na ||
Vv 224kiñcānyat
mā śabdavad ity etat syāt te buddhir na caitad upapannam /
śabdenātra satā bhaviṣyato vāraṇaṃ tasya // NagVv_3 //
syāt te buddhiḥ yathā nāma kaścit brūyāt mā śabdaṃ kārṣīr mā śabdaṃ kārṣīr iti | tena ca śabdena vyāvartanaṃ kriyate | evam eva śūnyāḥ sarvabhāvā iti | śūnyena vacanena sarvatā sarvabhāvasvabhāvavyāvartanaṃ kriyata iti |
atra vayaṃ brūmaḥ | etad apy anupapannaṃ kiṃ kāraṇaṃ | satā hy atra śabdena hy atra bhaviṣyataḥ śabdasya pratiṣedhaḥ kriyate | na punar iha bhavataḥ satā vacanena sarvabhāvasvabhāvapratiṣedhaḥ kriyate | tava hi matena vacanam apy asat | sarvabhāvasvabhāvo 'py asat | tasmād ayaṃ mā śabdavad iti viṣayopanyāso 'sann iti ||
Vv 226kiñca
pratipratiṣedhyo 'py evam iti mataṃ bhavet tad asad eva /
evaṃ tava pratijña lakṣaṇato dūṣyate na mama // NagVv_4 //
syāt te buddhiḥ pratiṣedhaḥ pratiṣedhyo 'py anenaiva kalpenānupapannaḥ | tatra yad bhavān sarvabhāvasvabhāvapratiṣedhaśūcanaṃ pratiṣedhayati | tad anupapannam iti |
atra vayaṃ brūmaḥ | etad aśabdena sad eva | kasmāt tava ca hi pratijñālakṣaṇaprāptam etan na mama bhavān iha bravīti | śūnyāḥ sarvabhāvā iti nāhaṃ | tasmāt tvatpratijñān na(?)payāmi | pūrvakaḥ pakṣo na mama | tatra yad uktaṃ pratiṣedhaḥ pratiṣedhyo 'py evaṃ matam iti | upapannaṃm iti || tan na |
Vv 228kiñcānyat |
pratyakṣeṇa hi tāvad yady upalabhya vinivartayasi bhāvān /
tan nāsti pratyakṣaṃ bhāvā yenopalabhyante // NagVv_5 //
yadi pratyakṣataḥ sarvabhāvān upalabhya bhavān nivartayati śūnyāḥ sarvabhāvā iti | tad anupapannaṃ | kasmāt pratyakṣam api hi pramāṇaṃ svabhāvāntargatatvāt śūnyaṃ | yo 'pi sarvabhāvān upalabhate so 'pi śūnyas tasmāt pratyakṣeṇa pramāṇena nopalambhabhāvo anupalabdhasya ca pratiṣedhānupapattiḥ śūnyaḥ sarvabhāvā iti | tad anupapannaṃ
Vv 230syāt te buddhiḥ | anumānenāgamenopānena vā sarvabhāvān upalabhya sarvabhāvavyāvartanaṃ kriyata iti ||
atra brūmaḥ |
anumānaṃ pratyuktaṃ pratyakṣeṇāgamopamāne ca /
anumānāgamasādhyā ye 'rthā dṛṣṭāntasādhyāś ca // NagVv_6 //
anumānam apy upamānāgamāś ca pratyakṣeṇa pramāṇena pratyuktāḥ | yathā hi pratyakṣaṃ pramāṇaṃ śūnyaṃ sarvabhāvānāṃ śūnyatvāt | evam anumānamopamāgamāpi śūnyāḥ | sarvabhāvānāṃ śūnyatvāt | ye 'py anumānasādhyārthā āgamasādhyā upamānasādhyāś ca | te 'pi śūnyāḥ sarvabhāvānāṃ śūnyatvāt* anumānopamānāgamaiś ca yo 'pi bhāvān upalabhate so 'pi śūnyaḥ tasmāt bbāvānām upalambhābhāvo 'nupalabdhānāñ ca svabhāvapratiṣedhānupapattiḥ | tatra yad uktaṃ śūnyāḥ sarvabhāvā iti | tan na ||
Vv 232kiñcānyat |
kuśalānāṃ dharmāṇāṃ dharmāvasthavidaś ca manyante /
kuśalaṃ janasvabhāvaṃ śeṣeṣv apy eṣa viniyogaḥ // NagVv_7 //
iha dharmāvasthāvido manyante kuśalānāṃ dharmāṇām ekonaviṃśaṃ śataṃ | tadyathā ekadeśo vijñānasya vedanāyāḥ | saṃjñāyāś cetanāyāḥ | sparśasya manasikārasya chandasyādhimokṣasya vīryasya smṛteḥ samādheḥ prajñāyā upekṣāyāḥ prayogasya saṃprayogasya prāpto 'dhyāśayasya prativirateḥ vyavasāyā autsukyasya | unmūrdhe utsāhasya avyārtyasya vasitāyāḥ pratipatter avipratīsārasya dhṛter adhyavasāyasya | anaukṣekasya ananumūḍhyanutsārasya | prāpaṇāyāḥ praṇidheḥ madasya viṣayānāṃ viprayogasya | aniryāṇikatāyā utsādasya | sthiter anityatāyāḥ samarthāgatasya jarāyāḥ paridrāsyatārateḥ | vitarkānāṃ prīteḥ pramādasya aprasrabdheḥ | vyavahāratāyāḥ | prekṣupratikūlasya pradakṣiṇagrāhasya vaiśāradyagauravasya citrīkārasya (Vv 234) bhakter abhakteḥ suśrūṣāyāḥ sādarasyānādarasya prasrabdheḥ | hāsasya vācaḥ viṣpandanāyāḥ siddhasyāprasādasya aprasrabdheḥ vyavahāratāyaḥ | dākṣyasya sauratyasya vipratisārasya śokasya | upāyāsāyas vītasya | apradakṣiṇagrāhasya saṃepasya saṃvarāṇāṃ pariśuddher adhyāśayasya rūpasyeti | śraddhā hrīr ārjavam avañcanaṃ | upasama acāmala saprasādamārdavaṃ pratisaṃkhyānaṃ nirveda 'paridāhaḥ | amada alobha adoṣa amoha asarvat* apratiniḥsargaḥ vibhava apatrayā apariśucchadanaṃ mānanaṃ kāruṇyaṃ maitrī adīnatādaritamari.(d)ha + + nupanāhaḥ alī cetaso paryādānaṃ kṣāntiḥ | vyavasadu āsaurakyam iti bhāgānvayaṃ | puṇyaṃ | asaṃjñisamāpattiḥ | nairyāṇikatāsarvajñatāsaṃskṛtā dharmāḥ ity ekonaviṃśaṃ śataṃ kuśalānāṃ kuśalaḥ svabhāvaḥ ||
Vv 236tathākuśalānām akuśalaḥ svabhāvaḥ | nivṛttāvyākṛtaḥ | prakṛtāvyākṛtānāṃ prakṛtāvyākṛtaḥ | kāmoktānāṃ kāmoktaḥ | rūpoktānāṃ rūpoktaḥ | ārūpyoktānām ārūpyoktaḥ | anāśravāṇām anāśravaḥ | duḥkhoktānāṃ duḥkhoktaḥ | samudayoktānāṃ samudayoktaḥ | nirodhoktānāṃ nirodhoktaḥ | mārgoktānāṃ mārgoktaḥ | bhāvanāprahātavyānāṃ bhāvanāprahātavyaḥ | aprahātavyānām aprahātavyaḥ | prahātavyānāṃ prahātavyaḥ | yasmād evam anekaprakāro dharmasvabhāvo dṛṣṭaḥ | tasmād iha yad uktaṃ | niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvāḥ niḥsvabhāvatvāt śūnya iti tan na |
Vv 238kiñcānyat |
nairyāṇikasvabhāvo dharmo nairyāṇikāś ca ye teṣāṃ /
dharmāvasthoktānām eva ca nairyāṇikādīnāṃ // NagVv_8 //
iha ca dharmo 'vasthoktānāṃ nairyāṇikānāṃ dharmāṇāṃ niryāṇikaḥ svabhāvaḥ | anairyāṇikānām anairyāṇikaḥ | bodhyaṅgikānāṃ bodhyaṅgikaḥ | abodhyaṅgikānām abodhyaṅgikaḥ | bodhipākṣikāṇāṃ bodhipākṣikaḥ | abodhipākṣikāṇām abodhipākṣikaḥ | evaṃ śeṣāṇāṃ tad yasmād evam anekaprakāro dharmāṇāṃ svabhāvo dṛṣṭaḥ | yasmād yad uktaṃ niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvāḥ | niḥsvabhāvatvāt śūnyā iti na ||
kiñcānyat |
yadi ca na bhavet svabhāvo dharmāṇāṃ niḥsvabhāva ity evaṃ /
nāmāpi bhavet naivaṃ nāmāpi nirvastukan nāsti // NagVv_9 //
yadi ca dharmāṇāṃ svabhāvo bhāvānāṃ svabhāvānāṃ sadbhāvāc cāśūnyaḥ sarvabhāvāḥ | tatra yad uktaṃ niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvā niḥsvabhāvatvāt śūnyā iti tan na ||
Vv 240kiñcānyat |
atha vidyate svabhāvaḥ sa ca dharmāṇāṃ na vidyate tasmāt /
dharmair vinā svabhāvaḥ sa yasyāsti tad yuktam upadeṣṭum // NagVv_10 //
atha manyase mā bhūd avastukaṃ nāmeti kṛtvāsti svabhāvaḥ | sa punar dharmāṇāṃ na saṃbhavati | evaṃ dharmaśūnyatā ca niḥsvabhāvatvād dharmāṇāṃ siddhā bhaviṣyati | na ca nirvastukan nāmeti |
atra vayaṃ brūmaḥ | evaṃ kasyedānīṃ sa svabhāvo dharmavinirmuktasyārthasya tad yuktam upadeṣṭum arthaḥ | sa ca nopadiṣṭas tasmād yā kalpanāsti svabhāvo na punar dharmāṇām iti sā hīnā ||
kiñcānyat |
sata eva pratiṣedho nāsti ghaṭo geha ity ayaṃ yasmāt /
dṛṣṭaḥ pratiṣedho yaṃ sataḥ svabhāvasya te tasmāt // NagVv_11 //
iha ca sato 'rthasya pratiṣedhaḥ kriyate nāmataḥ | tadyathā nāsti ghaṭo geha iti | sato ghaṭasya pratiṣedhaḥ kriyate | nāsataḥ | evam eva nasti svabhāvo dharmāṇām iti | sataḥ svabhāvasya pratiṣedhaḥ prāpnoti nāmataḥ | tatra yad uktaṃ | niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvāḥ niḥsvabhāvatvāt śūnyā iti tan na || pratiṣedhasaṃbhavād eva hi sarvabhāvasvabhāvasvabhāvo 'pratiṣiddhaḥ ||
Vv 242
atha nāsti sa svabhāvaḥ kin na pratiṣidhyate tvayānena /
vacanena rte vacanāt pratiṣedhaḥ sidhyate hy asataḥ // NagVv_12 //
nāsty eva svabhāvā ity anena vacanena niḥsvabhāvā bhāvā iti kiṃ bhavatā pratiṣidhyate | asato hi vacād vinā siddhaḥ pratiṣedhaḥ | tadyathāgneḥ śaityasya | ayaṃ sthairyasya |
kiñcānyat |
bālānām iva mithyā mṛgatṛṣṇāyāṃ yathājalagrāhaḥ /
evaṃ mithyāḥ grāhaḥ syāt te pratiṣidhyate hy asataḥ // NagVv_13 //
syāt te buddhiḥ yathā bālānāṃ mṛgatṛṣṇāyāṃ mithyājalam iti grāho bhavati | nanu nirjalā sā mṛgatṛṣṇeti tatra paṇḍitajātīyena puruṣeṇocyate | tasya mithyāgrāhasya vinivartanārtham evan niḥsvabhāveṣu yaḥ svabhāvo grāhaḥ satvānāṃ tasya vyāvartanārthan niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvā ity ucyata iti ||
atra brūmaḥ |
Vv 244
nanv evaṃ saty asti grāho grāhyañ ca tadgrahītā ca /
pratiṣedhaḥ pratiṣedhyaṃ pratiṣedhā ceti ṣaṭkaṃ tat // NagVv_14 //
yady evaṃ nanv evaṃ saty asti tāvat satvānāṃ mithyāgrāhaḥ | asti grāhyaṃ santi satvā grahītāraḥ | asti pratiṣedhaḥ tasyāpi mithyāgrāhasyāsti pratiṣedhyaṃ yad idaṃ mithyāgrāhyaṃ nāma | santi pratiṣedhāro yuṣmadādayo 'sya mithyāgrāhasyeti siddhaṃ ṣaṭkam | ṣaṭkasyāsya prasiddhatvāt | yad uktaṃ śūnyāḥ sarvabhāvā iti tan na ||
atha naivāsti grāho na ca grāhyaṃ na ca grahītāraḥ /
pratiṣedhaḥ pratiṣedhyaṃ pratiṣedhāro 'py ata na santi // NagVv_15 //
atha mā bhūd eṣa doṣa iti kṛtvā naiva grāho 'sti naiva grāhyaṃ na ca grahītāra iti | evaṃ sati yo 'sau grāhasya pratiṣedhaḥ niḥsvahhāvāḥ sarvabhāvā iti | so 'pi nāsti pratiṣedhyam api nāsti pratiṣedhāro 'pi na santi |
Vv 246
pratiṣedhaḥ pratiṣedhyaṃ pratiṣedhārāaś ca yady uta na santi /
siddhā hi sarvabhāvā yeṣām evaṃ svabhāvaś ca // NagVv_16 //
yadi ca na pratiṣedho na pratiṣedhyaṃ na pratiṣeddhāraḥ santy apratisiddhāḥ sarvabhāvā asti ca sarvabhāvānāṃ svabhāvaḥ ||
kiñcānyat |
hetoḥ svato na siddhiḥ naiḥsvābhāvyāt kuto hi te hetuḥ /
nirhetukasya siddhir na copapannāsya te 'rthasya // NagVv_17 //
niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvā ity etasmin arthe te hetor asiddhiḥ | kiṃ kāraṇaṃ niḥsvabhāvatvād dhi sarvabhāvānāṃ śūnyatvān na tato hetuḥ | asati hetau nirhetukasyārthasya śūnyāḥ sarvabhāvā iti kuta eva prasiddhiḥ || tatra yad uktaṃ śūnyāḥ sarvabhāvā iti tan na ||
kiñcānyat |
yadi cāhetoḥ siddhiḥ svabhāvavinivartanasya te bhavati /
svābhāvyasyāstitvaṃ mamāpi nirhetukaṃ siddhaṃ // NagVv_18 //
atha manyase nairhetukī siddhiḥ niḥsvabhāvatvasya bhāvānām iti | yathā tava svabhāvanirvartanaṃ nirhetukaṃ siddhaṃ | tathā mamāpi svabhāvasatbhāvo 'pi nirhetukaḥ siddhaḥ ||
Vv 248
atha hetor astitvaṃ bhāvānaiḥsvābhāvyam ity anupapannam /
loko naiḥsvabhāvyān na hi kaścana vidyate bhāvaḥ // NagVv_19 //
iha yadi hetor astitvaṃ manyase | niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvā iti tad anupapannaṃ || kiṃ karaṇaṃ | na hi loke niḥsvabhāvaḥ kaścid bhāvo 'sti ||
kiñcānyat |
pūrvaṃ cet pratiṣedhaḥ paścāt pratiṣedhyam iti na copapannam /
yaś cānupapanno yugapac ca yataḥ svabhāvo 'san // NagVv_20 //
iha pūrvaṃ cet pratiṣedhaḥ paścāc ca pratiṣedhyaṃ | niḥsvabhāvyaṃ nopapannaṃ | asati hi pratiṣedhye kasya pratiṣedhaḥ || atha paścāt pratiṣedhaḥ pūrvaṃ pratiṣedhyam iti ca nopapannaṃ | siddhe hi pratiṣedhye kiṃ pratiṣedhaḥ karoti | atha yugapatpratiṣedhaḥ pratiṣedhye tathāpi na pratiṣedhyaḥ pratiṣedhyasyārthasya kāraṇaṃ prati na pratiṣedhyaḥ | na pratiṣedhasya ca | yathā yugapadutpannayor goviṣāṇayoḥ naiva dakṣiṇaṃ savyasya kāraṇaṃ savyaṃ vā dakṣiṇasya gāraṇaṃ bhavatīti | tatra yad uktaṃ niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvā iti tan na |
Vv 250atrocyate | yat tāvad bhavatoktaṃ
sarveṣāṃ bhāvānāṃ sarvatra na vidyate svabhāvaś cet | tvadvacanam asvabhāvaṃ na nivartayituṃ svabhāvam alam iti | [1]
atra brūmaḥ |
hetupratyayasāmagrāṃ pṛthagbhāve 'pi madvaco na yadi /
nanu śūnyatvaṃ siddhaṃ bhāvānām asvabhāvatvāt // NagVv_21 //
yadi madvaco hetau nāsti mahābhūteṣu saṃprayukteṣu viprayukteṣu vā pratyayeṣu nāsti | uraḥkaṇthojihvādantatālunāsikamūrdhaprabhṛtiṣu ya + + sāmagryām asti heṃpratyayasāmagrīṃ vinirmuktaṃ pṛthag vāsti | tasmān niḥsvabhāvā niḥsvabhāvatvāc chūnyaṃ | evaṃ | nanu śūnyatvaṃ siddhaṃ niḥsvabhāvatvād asya madīyavacasaḥ | yathā caitan madvacaṃ niḥsvabhāvatvāc chūnyaṃ | tathā sarvabhāvā niḥsvabhāvatvāc chūnyā iti | yad bhavatoktaṃ tvadīyavacasaḥ śūnyatvāt śūnyatā sarvabhāvānāṃ nopapadyata iti tan na ||
Vv 252kiñcānyat |
yaś ca pratītya bhāvānāṃ śūnyateti taṃ brū + + /
yas tu pratītyabhāvo bhavati hi tasyāsvabhāvatvaṃ // NagVv_22 //
śūnyatārthañ ca bhavān bhāvānām anavasamya śūnyatārtham ajñātvā pravṛtti upālambhaṃ vaktuṃ tvadvacanasya śūnyatvāt tvadvacanasya niḥsvabhāvatvād evaṃ tvadvacanena niḥsvabhāvena bhāvānāṃ svabhāvapratiṣedho nopapadyata iti | iha hi yaḥ pratītya bhavānāṃ bhāvaḥ sā śūnyatā | kasmān niḥsvabhāvatvāt | ye hi pratītyasamutpānnā bhāvās te sa sasvabhāvā bhavanti | svabhāvābhāvāt | tasmād dhetupratyayāpekṣatvāt | yadi hi svabhāvato bhāvā bhaveyuḥ | pratyākhyāyāpi hetupratyayāṃś ca bhaveyuḥ | na cevaṃ bhavanti | tasmān niḥsvabhāvāḥ niḥsvabhāvatvāc chūnyā ity abhidhīyante | evaṃ madīyam api vacanaṃ | pratītyasamutpannatvān niḥsvabhāvaṃ niḥsvabhāvatvāt śūnyam ity upapannaṃ |
Vv 254yathā ca pratītyasamutpannatvāt svabhāvaśūnyāḥ | rathapaṭaghaṭādayaḥ sveṣu sveṣu kāryeṣu kāṣṭhāhaṇamṛttikaharaṇamadhūdakapayasāṃ dhāraṇā śītavātātapaparitrāṇaprabhṛtiṣu vartante | evam idaṃ madīyavacanaṃ pratyayasamutpannatvān niḥsvabhāvaṃ niḥsvabhāvatvaprasādhanaṃ pratyayabhāvānāṃ vartate | tra yad uktaṃ | niḥsvabhavatvāt tvadīyavacanasya śūnyatvaṃ śūnyatvāt tasya ca tena sarvabhāvasvabhāvapratiṣedha upapannam iti tan na ||
Vv 256kiñcānyat |
nirmitako nirmitakaṃ māyāpuruṣa svamāyayā sṛṣṭam /
pratiṣedhayati yadvat pratiṣedho yaṃ tathaiva syāt // NagVv_23 //
yathā nirmitakaḥ puruṣam abhyāpataṃ tu kaścid arthena vartamānaṃ pratiṣedhayet | māyākāreṇa vā sṛṣṭo māyāpurnṣo 'nyaṃ māyāpuruṣa samabhyava tan na kasminścid arthe vartamānaṃ pratiṣedhayet | tatra yo nirmitakaḥ puruṣaḥ pratiṣedhyate sa śūnyaḥ yaḥ pratiṣedhayati so 'pi māyāpuruṣaḥ śūnya evam eva madvacanena śūnyena sarvabhāvānāṃ svabhāvapratiṣedha upapannaḥ || tatra yad bhavatoktaṃ | śūnyatvāt tvadvacanasya sarvabhāvasvabhāvapratiṣedho nopapannam iti na tan na | ṣaṭkoṭiko vāda uktaḥ sa evaṃ pratisiddhaḥ naiva hy evaṃ sati na sarvabhāvāntargataṃ madvacanaṃ nāpy aśūnyaṃ nāpi sarvabhāvāśūnyāḥ |
Vv 258yat punar bhavatoktam
atha sasvabhāvam etad vākyaṃ pūrvā hatā pratijñā te vaiṣamikatvaṃ tasmin viśeṣahetuś ca vaktavya ity [2]
atrāpi brūmaḥ |
na svābhāvikam etad vākyaṃ tasmān na vādahānir me /
nāsti ca vaiṣamikatvaṃ viśesahetuś ca na nigadyaḥ // NagVv_24 //
na tāvad etan mama vacanaṃ pratītyasamutpannatvāt svabhāvopapannaṃ yathā pūrvam uktaṃ | svabhāvānupapannatvāt śūnyaṃ | yasmāc ca idam api madvacanaṃ śūnyaṃ śeṣāpi sarvabhāvāḥ śūnyās tasmān nāsti vaiṣamikatvaṃ | yadi hi vayaṃ brūmaḥ | idaṃ vacanam aśūnyaṃ śeṣāḥ sarvabhāvāḥ śūnyā iti tato vaiṣamikatvaṃ | syān na caitad evaṃ tasmān na vaiṣamikatvaṃ | yasmāc ca vaiṣamikatvaṃ na saṃbhavati idaṃ vacanam aśūnyaṃ śeṣāḥ punaḥ sarvabhāvāḥ śūnyā iti | tasmād asmābhir viśeṣahetur api na vaktavyaḥ anena idaṃ vacanaṃ aśūnyaṃ sarvabhāvāḥ punaḥ śūnyā iti | tatra yad bhavatoktaṃ vādahānis te vaiṣamikatvaṃ ca viśeṣahetuś ca tvayā vaktavya iti tan na |
Vv 260yat punar bhavatoktaṃ |
mā śabdavad ity etad asmāt te buddhir na caitad upapannaṃ | śabdena hy atra satā bhaviṣyato vāraṇaṃ tasyeti | [3]
atra brūmaḥ |
mā śabdavad iti nāyaṃ dṛṣṭānto yas tvayā mamārahdhaḥ /
śabdena hi tac ca śabdasya vāraṇaṃ naidam eva caḥ // NagVv_25 //
nāpy ayam asmākaṃ dṛṣṭāntaḥ | yathā kaścin mā śabdaṃ karṣīr iti bruvaṃ śabdam eva karoti śabdañ ca pratiṣedhayati | yadvat śūnyena vacanena śūnyatāṃ pratiṣedhayati | kiṃ kāraṇaṃ | atra hi dṛṣṭānte śabdena śabdasya vyāvartanaṃ kriyate | na caitad evaṃ vayaṃ brūmaḥ | niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvāḥ niḥsvabhāvatvāt tad aśūnyām iti |
Vv 262kiṃ karaṇaṃ
naiḥsvabhāvyānāṃ cen naiḥsvābhāvyena vāraṇaṃ yadi hi /
naiḥsvabhāvyanirvṛttau svabhāvyaṃ hi prasiddhaṃ syāt // NagVv_26 //
yathā mā śabdam iti śabdena śabdasya vyāvartanaṃ kriyate | evaṃ yadi naiḥsvabhāvyena vacanena naiḥsvabhāvyānāṃ vyāvartanaṃ kriyate tato 'yaṃ dṛṣṭāntopapannaḥ syāt | iha tu naiḥsvabhāvyena vacanena bhāvānāṃ svabhāvapratiṣedhaḥ kriyate | evaṃ yadi naiḥsvabhāvyena vacanena niḥsvabhāvānāṃ naiḥsvabhāvyapratiṣedhaḥ kriyate | naiḥsvabhavyapratiṣedhād eva sasvabhāvā bhaveyuḥ | sasvabhāvatvād aśūnyāḥ syuḥ | śūnyatāñ ca vayaṃ bhāvānām ācakṣmahe nāśūnyatām ity adṛṣṭānta evāyam iti |
Vv 264
atha vā nirmitakāyāṃ yathā striyāṃ striyam ity asatgrāham /
nirmitakaḥ pratihanyāt kasyacid evaṃ bhaved ettata // NagVv_27 //
atha vā kasyacit puruṣasya nirmitakāyāṃ striyāṃ svabhāvaśūnyāyāṃ paramārthataḥ striyam ity asadgrāhaḥ | syād eva tasyāṃ tenāsadgrāheṇa rāgam utpādayet | tad yathā tathāgatena vā tacchrāvakeṇa vā nirmitako nirmitaḥ syāt | tathāgatādhiṣṭhānena vā tathāgatasrāvakādhiṣṭhānena vā tasya tam asadgrāhaṃ vinivartayet | evam eva nirmitakopamena śūnyena vacanena nirmitakastrīsadṛśyeṣu niḥsvabhāveṣu yo 'yaṃ svabbāvagrāhaḥ sa nivartyate sa pratiṣidhyate | tasmād ayam atra dṛṣṭāntaḥ śūnyatāprasādhanaṃ pratyupapadyamāno netaraḥ |
Vv 266
atha vā sādhyasamo yaṃ hetur na hi vidyate dhvaneḥ sattā /
saṃvyavahārañ ca vayaṃ nānabhyupagamya kathayāmaḥ // NagVv_28 //
mā śabdavad iti sādhyasama evāyaṃ hetuḥ | kasmāt sarvabhāvānāṃ naiḥsvabhāvyenāviśiṣṭatvāt | na hi tasya dhvaneḥ pratītyasamutpannatvāt | svabhavaṃ sattāḥ vidyate | tasyāḥ svabhāvasattāyāḥ avidyamānatvāt |
yad uktaṃ
śabdena hy atra sattā bhaviṣyato vāraṇaṃ tasyeti |
tat vyāhanyate |
api ca na vayaṃ vyavahārasatyaṃ pratyākhyāya vyavahārasatyam anabhyupagamya kathayāmaḥ | śūnyāḥ sarvabhāvā iti | na hi vyavahārasatyam anāgamya śakyā dharmadeśanā kartuṃ |
yathoktaṃ
vyavahāram anāśritya paramārtho na deśyate | paramārtham anāgamya nirvāṇaṃ nādhigamyata iti | [= MMK 24.18]
tasmān madvacanavat śūnyāḥ sarvabhāvāḥ sarvabhāvānāñ ca niḥsvabhāvatvam ubhayathopapadyamānam iti ||
Vv 268yat punar bhavatoktaṃ |
pratiṣedhaḥ pratiṣedhyo 'py evam iti mataṃ bhavet tad asad eva | evaṃ tava pratijñā lakṣaṇato dūṣyeta na mameti | [4]
atra brūmaḥ |
yadi kācana pratijñā tatra syān na me tat* eṣa me bhaved doṣaḥ /
nāsti ca mama pratijñā tasmān naivāsti me doṣaḥ // NagVv_29 //
yadi ca kācin mama pratijñā syāt tato mama pratijñālakṣaṇaprāptatvāt sa pūrvako doṣaḥ | yathā tvayoktaṃ bhāvāḥ tathā mama syān na ca mama kācid asti pratijñā | tasmāt sarvahhāveṣu śūnyeṣv atyantopaśānteṣu prakṛtivivikteṣu kutaḥ pratijñālakṣaṇaprāptiḥ kutaḥ pratijñālakṣaṇatāprāptikṛto doṣaḥ | tatra yat bhavatoktaṃ pratijñālakṣaṇaprāptatvāt tavaiva doṣa iti tan nāsti |
Vv 270yat punar bhavatoktaṃ
pratyakṣeṇa hi tāvad yady upalabhya nivartayasi bhāvān tan nāsti pratyakṣaṃ bhāvā yenopalabhyaṃta | [5]
anumānaṃ pratyuktaṃ pratyakṣeṇāgamopamāne cānumānāgamasādhyā ye 'rthā dṛṣṭāntasādhyāś ceti | [6]
atra vayaṃ brūmaḥ |
yadi kiñcid upalabheyaṃ pravarteyaṃ nivartayeyaṃ vā /
pratyakṣādibhir arthais tadabhāvān me 'nupālambhaḥ // NagVv_30 //
yady ahaṃ kiñcid artham upalabheyaṃ pratyakṣānumānopa + + + + hetubhiḥ pramāṇaiḥ | caturṇāṃ vā pramāṇānāṃ | anyatamānyatamena | ata evaṃ pravartayeyaṃ vārtham evāhaṃ kiñcin nopalabhate tasmān na pravartayāmi na nivartayāmi | tatraivaṃ sati yau bhavatopālambhoktaḥ | yadi pratyakṣādīnāṃ pramāṇānām anyatamena upalabhya bhāvān vinivartayasīti | nanu bhavatoktāni pramāṇāni na santi taiś ca pramāṇair api gamyārthā iti sa me bhavaty evānupālambha iti |
Vv 272+ + + + |
yadi ca pramāṇatas teṣāṃ teṣāṃ prasiddhir arthānām /
teṣāṃ punaḥ prasiddhiṃ brūhi kathaṃ teṣāṃ pramāṇānāṃ // NagVv_31 //
prasiddhir iti
yadi ca pramāṇatas teṣāṃ teṣām arthānāṃ prameyānāṃ siddhiṃ manyase yathā mānair meyānāṃ | tathā teṣām idānīṃ pratyakṣānumānopamānāgamānāṃ caturṇāṃ pramāṇānāṃ kutaḥ prasiddhiḥ | yadi tāvan niḥpramāṇānāṃ pramāṇaṃ syān nādeḥ siddhis tatrāsti naiva madhyasya nāntasya | yadi punaḥ manyase pramāṇaiḥ prasiddhiḥ pramāṇato 'rthānāṃ prasiddhir iti | hīyate pratijñā |
Vv 274tathāpi
anyaiḥ yadi pramāṇaiḥ pramāṇasidhir bhavaty anavasthā syān /
nādeḥ siddhis tatrāsti naiva madhyasya nāntasya // NagVv_32 //
yadi punar manyase | pramāṇaiḥ prameyāṇāṃ prasiddhis teṣāṃ pramāṇānām anyaiḥ pramāṇaiḥ prasiddhir anavasthāprasaṅgaḥ | anavasthāprasaṅge ko doṣaḥ |
nādeḥ siddhis tatrāsti naiva madhyasya nāntasya |
asyānavasthāprasaṅge ādeḥ siddhir nāsti | kiṃ kāraṇaṃ teṣam api hi pramāṇānām anyaiḥ pramāṇaiḥ siddhis teṣām anyair iti nāsty ādiḥ | āder asadbhāvāt kuto madhyaṃ kuto antaḥ | tasmāt teṣāṃ pramāṇānām anyaiḥ pramāṇaiḥ prasiddhiḥ nopapadyateti |
Vv 276
teṣām atha pramāṇair vinā prasiddhiḥ vihīyate vādaḥ /
vaiṣamikatvaṃ tasmin viśeṣahetuś ca vaktavyaḥ // NagVv_33 //
atha manyase teṣāṃ pramāṇānāṃ vinā pramāṇaiḥ prasiddhiḥ prameyānāṃ punar arthānāṃ pramāṇaiḥ prasiddhir iti | evaṃ sati yas te vādaḥ pramāṇaiḥ prasiddhir arthānām iti hīyate vaiṣamikatvañ ca bhavati | keṣāñcit | arthānāṃ pramāṇaiḥ prasiddhiḥ keṣāñcin neti viśeṣahetuś ca vaktavyaḥ | yena hetunā keṣāṃcid arthānāṃ pramāṇaiḥ prasiddhiḥ keṣāñcin neti | sā ca nopadiṣṭaḥ tasmād iyam api kalpanā nopapanneti |
atrāha | pramāṇāny eva mama svātmānaṃ parātmānañ ca prasādhayanti | yathoktaṃ |
dyotayati svātmānaṃ yathā hutāsaḥ tathā parātmānaṃ | svaparātmānāv eṣāṃ prasādhayanti pramāṇāni |
param iva svātmānaṃ parātmānañ ceti ||
Vv 278atrocyate |
viṣamopanyāso 'yaṃ na hy ātmānaṃ prakāśayaty agniḥ /
na hi tasyānupalabdhiḥ dṛṣṭā tamasīva kumbhasya // NagVv_34 //
viṣama evāyam upanyāsaḥ | agnivat pramāṇāni svātmānañ ca prasādhayanti parātmānañ ca prasādhayantīti | na hy agnir ātmānaṃ prakāśayati | yadi hi yathā prāg evāgninā aprakāśitas tamasi kumbho nopalabhyate | athottarakālam upalabhyate 'gninā prakāśitaḥ san evam eva yady agninā na prakāśitaḥ prāg agniḥ syād uttarakālam agneḥ prakāśanaṃ syāt | ataḥ svātmānaṃ prakāśayen naitad evaṃ | tasmād iyam api kalpanā nopapadyanteti |
Vv 280kiñcānyat |
yadi ca svātmānam ayaṃ tvadvacanena prakāśayaty agniḥ /
param iva na tv ātmānaṃ paridhakṣyaty api hutāśaḥ // NagVv_35 //
yadi ca tvadvacanena yathā parātmānaṃ prakāśayaty agniḥ evam eva svātmānam api prakāśayaty agnir iti | nanu yathā parātmānaṃ dahati | evam eva svātmānam api dhakṣyatīti | na caitad evaṃ | tatra yad uktaṃ parātmānam iva svātmānaṃ prakāśayaty agnir iti tan na ||
kiñcānyat |
yadi ca svaparātmānau tvadvacanena prakāśayaty agniḥ /
prachādayiṣyati tamaḥ svaparātmānau hutāśa iva // NagVv_36 //
yadi ca bhavato bhavato matena svātmāparātmānau prakāśayaty agniḥ | nanv idānīṃ pratipakṣabhūtatamo 'pi svaparātmānau chādayet | naitad iṣṭaṃ | tatra yad uktaṃ svaparātmānau prakāśayaty agnir iti tan na ||
Vv 282kiñcānyat |
nāsti tamaś ca jvalane yatra ca tiṣṭhate parātmani jvalanaḥ /
kurute kathaṃ prakāśaṃ sa hi prakāśo andhakāravadhaḥ // NagVv_37 //
iha cāgnau nāsti tamaḥ | nāpi ca yatrāgnis tatrāsti tamaḥ | prakāśaś ca nāma tamasaḥ pratighātas tatra katham asya tamasaḥ | pratighātam agniḥ karoti | yasya pratighātat svaparātmānau prakāśayatīti ||
āha | yad yasmād evaṃ nāgnau tamo 'sti | nāpi yatrāgnis tatra tamo 'sti | yasmād evaṃ svaparātmānau na prakāśayaty agniḥ | tena hy utpadyamānenaivāgninā tamasaḥ pratighataḥ kutaḥ tasmān nāgnau tamo 'sti | nāpi yatrāgniḥ tatra tamo 'sti | yasmād utpadyamāna evobhayaṃ prakāśayaty agniḥ svātmānaṃ parātmānañ ceti |
Vv 284atrocyate
utpadyamāna eva prakāśayaty agnir ity asadvādaḥ /
utpadyamāna eva prāpnoti tamo na hi hutāśaḥ // NagVv_38 //
ayam agnir utpadyamāna eva prakāśayati svātmānaṃ parātmānañ ceti | nāyam upapadyate vādaḥ | kasmān na hy utpadyamāna evāgniḥ tamaḥ prāpnoti | aprāptatvān naivopahanti | tamasaś cānupaghātān nāsti prakāśaḥ |
aprāpto 'pi jvalano yadi vā punar andhakāram upahanyāt /
sarveṣu lokadhātuṣu tamo 'yam iha saṃsthita upahanyāt // NagVv_39 //
athāpi manyase aprāpto 'py agnir andhakāram upahantīti | nanv idānīm iha saṃsthito agniḥ sarvalokadhātustham upahaniṣyati tamaḥ tulyāyām aprāpto na caitad evaṃ dṛṣṭaṃ | tasmād aprāpyaivāgnir andhakāram upahantīti yad iṣṭaṃ | tan na |
Vv 286yadi ca svataḥ pramāṇasiddhir anapekṣya te prameyāṇi / bhavati pramāṇasiddhiḥ nāparāpekṣā hi siddhir iti // NagVv_40 //
yadi cāgnivat svataḥ pramāṇasiddhir iti manyase | anapekṣāpi prameyāṇi pramāṇānāṃ siddhiḥ bhaviṣyatīti kiṃ kāraṇaṃ | na hi svataḥ param apekṣate | athāpekṣyate na svataḥ prasiddhiḥ |
atrāha | yadi nāpekṣyante prameyān arthān apramāṇāni ko doṣo bhaviṣyatīti | atrocyate |
anāpeksā hi prameyān arthān yadi te pramāṇasaṃsiddhiḥ /
bhavati na bhavanti kasyacid evam imāni pramāṇāni // NagVv_41 //
yadi prameyān arthān anapekṣya siddhir bhavati pramāṇānām iti | tānīmāni pramāṇāni na kasyacit pramāṇāni bhavanti | evaṃ doṣaḥ || atha kasyacit bhavanti prāmāṇāni | naivedānīm anapekṣya prameyān arthān pramāṇāni bhavanti ||
Vv 288
atha matam apekṣa siddhis teṣām iti atra bhavati ko doṣaḥ /
siddhasya na sādhanaṃ syān nāsiddho pekṣate hy anyat // NagVv_42 //
athāpi matam apekṣya prameyān arthān pramāṇānāṃ siddhir bhavatīti | evaṃ te sati siddhasya pramāṇacatuṣṭayasya sādhanaṃ bhavatīti | kiṃ kāraṇaṃ | na hy asiddhasyārthasyāpekṣaṇaṃ bhavati | na hy asiddho devadattaḥ kañcid artham apekṣate na ca siddhasya sādhanam iṣṭaṃ kṛtasya kāraṇam anupapatter iti ||
kiñcānyat |
sidhyanti hi prameyāṇy apekṣya yadi sarvathā pramāṇāni /
bhavanti prameyasiddhir anapekṣyaiva pramāṇāni // NagVv_43 //
yadi prameyāṇy apekṣya pramāṇāni sidhyanti | nedānīṃ pramāṇāny apekṣya prameyāṇi sidhyanti | kiṃ kāraṇaṃ na hi sādhyaṃ sādhanaṃ sādhanaṃ sādhayati | sādhanāni ca | kila prameyāṇāṃ pramāṇāni ||
Vv 290kiñcānyat |
yadi ca prameyasiddhir anapekṣaiva bhavati pramāṇāni /
kin te pramāṇasiddhyā tāni yad arthaṃ prasiddhaṃ tata // NagVv_44 //
yadi ca manyase 'napekṣyaiva pramāṇāni prameyānāṃ prasiddhir bhavati | kim idānīṃ te pramāṇasiddhyā paryanviṣṭayā kiṃ kāraṇaṃ | yad arthaṃ hi tāni pramāṇāni paryanviṣyeran | te prameyārthā vinā pramāṇaiḥ siddhāḥ tatra kiṃ pramāṇaiḥ kṛtyaṃ |
atha tu pramāṇasiddhir bhavaty apekṣyaiva te prameyāṇi /
vyatyaya evaṃ sati te dhruvaṃ pramāṇaprameyāṇāṃ // NagVv_45 //
athāpi manyase 'pekṣyaiva prameyān arthāna pramāṇani bhavanti | evaṃ te sati mā bhūt pūrvoktadoṣa iti kṛtvā | evaṃ te sati vyatyayaḥ + + + + + yāṇāṃ bhavati | pramāṇāni te prameyāṇi bhavanti | prameyaiḥ sādhitatvat | pramāṇāni ca prameyāṇi bhavanti | pramāṇānāṃ sādhakatvāt |
Vv 292
atha te pramāṇasiddhyā prameyasiddhiḥ prameyasiddhyā ca /
bhavati pramāṇasiddhiḥ nāsty ubhayasyāpi te siddhiḥ // NagVv_46 //
atha manyase pramāṇasiddhyā prameyasiddhir bhavati pramāṇāpekṣatvāt | prameyasiddhyā ca pramāṇasiddhir bhavati prameyāpekṣatvād iti || evaṃ saty ubhayasyāpi siddhir na .y. + + + + ṇaṃ
sidhyanti hi pramāṇair yadi prameyāṇi tāni tair evā /
sādhyāni ca prameyais tāni kathaṃ sādhayiṣyanti // NagVv_47 //
yadi hi pramāṇaiḥ pramayāṇi sidhyanti tāni pramāṇāni tair eva prameyaiḥ sādhayitavyāni | nanv asiddheṣu prameyeṣu kāraṇasyāsiddhatvād asiddhāni kathaṃ sādhayisyanti prameyāṇīti |
Vv 294
sidhyanti ca prameyaiḥ yadi pramāṇāni tāni tair eva /
sādhyāni ca prameyais tāni kathaṃ sādhayiṣyanti // NagVv_48 //
yadi prameyaiḥ pramāṇāni sidhyanti tāni ca prameyāṇi tair eva pramāṇaiḥ sādhayitavyānīti | nanv asiddheṣu pramāṇeṣu kāraṇasyāsiddhatvād asiddhāni kathaṃ sādhayiṣyanti pramāṇāni |
pitra yady utpādyaḥ putro yadi tena caiva putreṇa /
utpādyaḥ sa yadi pitā vada tatrotpādayati kaḥ kaṃ // NagVv_49 //
tadyathāpi nāma kaścit brūyāt | pitrā putra utpādanīyaḥ sa ca pitā putreṇotpādanīya iti | tatredānīṃ brūhi kena ka utpādayitavyaḥ | tathaiva khalu bhavān bravīti | pramāṇaiḥ prameyāni sādhayitavyāni tāny eva ca punaḥ pramāṇāni taiḥ prameyaiḥ tatredānīṃ tu katamaiḥ katamāni sādhayitavyāni |
Vv 296
kaś ca pitā kaḥ putraḥ tatra tvaṃ brūhi kathaṃ tāv ubhāv api ca /
pitreputralakṣaṇadharau yato nas tatra saṃdehaḥ // NagVv_50 //
tayoś ca pūrvopadiṣṭayoḥ pitāputrayoḥ vada kataraḥ putraḥ kataraḥ pitā ubhāv api tāv utpādakatvāt pitṛlakṣaṇadharau | utpādyatvāc ca putralakṣaṇadharāv atra naḥ sandeho bhavati | kataras tatra pitā kataras tatra putra iti | evam eva yāny etāni bhavati | pramāṇaprameyaṇi | tatra katarāṇi pramāṇāni katarāṇi prameyāṇi | ubhayāny api hy etāni pramāṇāni tāni prameyāṇi sādhyatvāt prameyāṇīti | atra naḥ sandeho bhavati | katarāṇy atra pramāṇāni katarāṇi prameyāṇīti |
Vv 298
naiva svataḥ prasiddhir na parasparataḥ pramāṇair vā /
bhavati na ca prameyaiḥ na cāpy akasmāt pramāṇānāṃ // NagVv_51 //
na svataḥ prasiddhiḥ pratyakṣasya tenaiva pratyakṣeṇānumānasya tenaivānumāne | upamānasya tenaivopamānena | āgamasya tenaivāgamena || nāpi parasyāt pratyakṣasyānumānopamānāgamair anumānasya pratyakṣopamānāgamair upamānasya pratyakṣānumānāgamaiḥ | āgamasya pratyakṣānumānopamānaiḥ | nāpi pratyakṣānumānopamānāgamād anyaiḥ pratyakṣānumānopamānāgamair yathāsvaṃ nāpi prameyaiḥ samastavyastaiḥ svaviṣayaparaviṣatāgṛhītaiḥ nāpy akasmān nāsti samuccayena | eteṣāṃ kāraṇānāṃ pūrvoddiṣṭānāṃ viṃśas triṃśac catvāriśat ṣaṭviṃśatir vā tatra yad uktaṃ | pramāṇādhigamyatvāt prameyāṇāṃ bhāvānāṃ santi tu prameyā bhāvās tāni ca pramāṇāni yais tu pramāṇaiḥ prameyā bhāvāḥ santaś ca bhāvāḥ samādhigatā iti tan na ||
Vv 300yat punar bhavatoktam |
kuśalānāṃ dharmāṇāṃ dharmāvasthāvidaś ca manyante | kuśalaṃ janasvabhāvaṃ manyante śeṣeṣv apy eṣa viniyogaḥ | [7]
atra brūmaḥ |
kuśalānāṃ dharmāṇāṃ dharmāvasthavido brūvate yat /
kuśalasvabhāvam evaṃ pravibhāgenābhidheyaḥ syāt // NagVv_52 //
kuśalānāṃ dharmāṇāṃ dharmāvasthavidaḥ kuśalaṃ janasvabhāvaṃ manyante | sa ca bhavatā pravibhāgenopadeṣṭavyaḥ | syād ayaṃ sa kuśalaḥ svabhāvaḥ ime te kuśalā dharmā iti | idaṃ tatkuśalavijñānam ayaṃ kuśalavijñānasvabhāva evaṃ sarveṣāṃ na caitad evaṃ dṛṣṭaṃ | tasmād yad uktam upadiṣṭaḥ svabhāvo dharmāṇām iti tan na ||
Vv 302kiñcānyat |
yadi ca pratītya kuśalaḥ svabhāva utpadyate sa kuśalānām /
dharmāṇāṃ parabhāvaḥ svabhāva eva kathaṃ bhavati // NagVv_53 //
yadi ca kuśalānāṃ dharmāṇāṃ svabhāvo hetupratyayasāmagrīṃ pratītyotpadyate | parabhāvād utpannaḥ kuśalānāṃ dharmāṇāṃ kathaṃ svabhāvo bhavati | evam evākuśalaprabhṛtīnāṃ | tatra yad uktaṃ | kuśalāvyākṛtānāṃ nā .y. + + + dharmāṇāṃ kuśalaḥ svabhāvopadiṣṭaḥ | evam akuśalānām akuśalādir iti | tan na ||
kiñcānyat |
atha na pratītya kiñcit svabhāva utpadyate sa kuśalānām /
dharmāṇām evaṃ syād vāso na brahmacaryasya // NagVv_54 //
atha manyase | na kiñcit pratītya kuśalānāṃ dharmāṇāṃ kuśalasvabhāva utpadyate | evam akuśalānāṃ dharmāṇām akuśalaḥ avyākṛtānām avyākṛta iti | evaṃ saty abrahmacaryavāso bhavati kiṃ kāraṇaṃ | pratītyasamutpādasya hi evaṃ sati pratyākhyānaṃ bhavati | pratītyasamutpādasya pratyākhyānāt pratītyasamutpādadarśaṇaṃ pratyākhyānaṃ bhavati | na hy avidyamānasya pratītyasamutpādasya darśanam utpadyamānaṃ bhavati | asati pratītyasamutpādadarśane dharmadarśanaṃ na bhavati | uktaṃ hi | bhagavatā yo hi bhikṣavaḥ pratītyasamutpādaṃ paśyati sa dharmaṃ paśyati | dharmadarśanābhāvād brahmacaryavāsābhāvaḥ ||
Vv 304athavā pratītyasamutpādapratyākhyānāt | duḥkhasamudāyapratyākhyānaṃ bhavati | pratītyasamutpādo hi duḥkhasya samudayaḥ | duḥkhasamudayasya pratyākhyānād duḥkhapratyākhyānaṃ bhavati | asati hi samudaye tat kuto duḥkhaṃ samudeṣyati | duḥkhasamudayapratyākhyānāc ca duḥkhanirodhasya pratyākhyānaṃ | asati hi duḥkhasamudaye kasya prahāṇān nirodho bhaviṣyati | asati hi duḥkhanirodhe kasya prāptaye mārgo bhaviṣyati | duḥkhanirodhagāmī | evaṃ caturṇām āryasatyānām abhāvāc chrāmaṇyaphalābhāvaḥ | satyadarśanādiśramaṇyaphalāni samādhigamyante | śrāmaṇyaphalānām abhāvād abrahmacaryavāsa iti ||
kiñcānyat |
nādharmo dharmo vā satyavyavahārāś ca lokikā ni syuḥ /
nityāś ca sarvabhāvāḥ syuḥ nityatvād ahetumataḥ // NagVv_55 //
evaṃ sati pratītyasamutpādaṃ pratyācakṣaṇasya bhavataḥ ko doṣa prasajyate | dharmo na bhavati adharmo na bhavati | saṃvyavahārāś ca laukikā na sambhavanti | kiṃ kāraṇaṃ pratītyasamutpannaṃ hy etat sarvam asati pratītyasamutpāde kuto bhaviṣyati | api ca sasvabhāvo 'pratītyasamutpanno nirhetuko nityaḥ syāt | kiṃ kāraṇaṃ nirhetukā hi bhāvā nityās tatra sa eva cābrahmacaryavāsaḥ prasajyet svasiddhāntavirodhaś ca | kiṃ kāraṇam anityā hi bhagavatā sarve saṃskārā nirdeṣṭās te svabhāvanityatvān nityā hi bhavanti |
eṣa cākuśaleṣv avyākṛteṣu nairyāṇādiṣu ca doṣas /
tasmāt sarvaṃ saṃskṛtam asaṃskṛtaṃ te bhavaty evaṃ // NagVv_56 //
yaś caiṣa kuśaleṣu nirdeṣṭaḥ kalpaḥ sa evākuśaleṣu sa evāvyākṛteṣu sa evānairyāṇikaprabhṛtiṣu doṣas tasmāt sarvam idaṃ saṃskṛtam asaṃskṛtaṃ saṃpadyate || kiṃkāraṇaṃ heto hy asaty utpādasthitibhaṅgā na bhavanti | utpādasthitibhaṅgeṣv asatsu saṃskṛtalakṣaṇābhāvāt | sarvaṃ saṃskṛtam asaṃskṛtaṃ saṃpadyate | tatra yad uktaṃ kuśalādīnāṃ bhāvānāṃ svabhāvasadbhāvād aśūnyāḥ sarvabhāvā iti tan na ||
Vv 308yat punar bhavatoktaṃ |
yadi ca na bhavet svabhāvo bhāvānāṃ na svabhāva ity evaṃ nāmāpi bhaved evaṃ nāma hi nirvastukaṃ nāsti | [9]
yaḥ sadbhūtaṃ nāma brūyāt sasvabhāva ity evam /
bhavatā prativaktavyo nāma brūmaś ca na vayaṃ sata // NagVv_57 //
yo nāma sadbhūtaṃ brūyāt sasvabhāva iti sa bhavatā prativaktavyaḥ syāt | yasya sadbhūtaṃ nāma svabhāvasya | tasmāt tenāpi svabhāvena sadbhūtena bhavitavyaṃ | na hy asadbhūtasya svabhāvasya sadbhūtaṃ nāma bhavatīti | na punar vayaṃ nāma sadbhūtaṃ brūmas tad api hi svabhāvasyābhāvān nāma niḥsvabhāvatvāt śūnyaṃ śūnyatvād asadbhūtam | tatra yad bhavatoktaṃ nāmasadbhāvāt sadbhūtaḥ svahhāvā iti | tan na ||
kiñcānyat |
Vv 310
nāmāsad iti ca yad idaṃ tat kiṃ nu sato bhavaty utāsataḥ /
yadi hi sato yady asato dvidhāpi te hīyate vādaḥ // NagVv_58 //
yac caitan nāmāsad iti tat kiṃ sataḥ asataḥ | yadi hi satas tan nāma yady asata ubhayathāpi pratijñā hīyate | tatra yadi tāvat sata | asad iti pratijñā hīyate | na hīdanīṃ tad asad idānīṃ sat* athāsata | asad iti nāma yā pratijñā asadbhūtasya nāma na bhavati astitvasvabhāva iti nāma tasmāt sadbhūtaḥ svabhāva iti | sā hīnā ||
kiñcānyat |
sarveṣāṃ bhāvānāṃ śūnyatvañ copapāditaṃ pūrvam /
sa upālambhaḥ tasmād bhavaty ayañ cāpratijñāyāḥ // NagVv_59 //
iha cāsmābhiḥ pūrvam eva sarveṣāṃ bhāvānaṃ vistarataḥ śūnyatvam upapāditam | tatra prāg nāmano 'pi śūnyatvam uktaṃ saṃbhavā aśūnyatvaṃ parigṛhya pravṛtto vaktuṃ | yadi bhāvānāṃ svābhāvo na syād asvabhāva iti nāmāpīdan na syād iti | tasmād apratijñopālambho yaṃ bhavataḥ saṃpadyate | na hi vayaṃ nāma sadbhūtam iti brūmaḥ ||
Vv 312yat punar bhavatoktaṃ |
atha vidyate svabhāvas sa ca dharmāṇāṃ na vidyate sa tasmāt dharmair vinā svabhāvaḥ sa yasya tad yuktam upadeṣṭuṃ | [10]
atha vidyate svabhāvaḥ sa ca dharmāṇāṃ na vidyatat iti idam /
āśaṅkitaṃ yad uktaṃ bhavaty anāśaṅkitaṃ tac ca // NagVv_60 //
na hi vayaṃ dharmāṇāṃ svabhāvaṃ pratiṣedhayāmaḥ | dharmavinirmuktasya vā kasyacid arthasya svabhāvam abhyupagacchāmaḥ | nanv evaṃ sati ya upālambho bhavati | yadi dharmā niḥsvabhāvāḥ kasya khalv idānīm anyasyārthasya dharmavinirmuktasya svabhāvo bhavati | sa yuktam evopadeṣṭam iti | dūrāpakṛṣṭam evaitat bhavati |
Vv 314yat punar bhavatoktaṃ |
sata eva pratiṣedho nāsti ghaṭo geha ity ayaṃ yasmāt | dṛṣṭaḥ pratiṣedho 'yaṃ mataḥ svabhāvasya te tasmāt | [11] ity
atra brūmaḥ |
sata eva pratiṣedho yadi śūnyatvaṃ nanv apratisiddham idam /
pratiṣedhayate hi hhavān bhāvānāṃ niḥsvabhāvatvaṃ // NagVv_61 //
yadi svata eva pratiṣedho bhavati | nāmato bhāvānāṃ niḥsvabhāvatvaṃ pratiṣedhayati | nanu pratisidhaṃ sarvabhāvānāṃ niḥsvabhāvatvaṃ tvadvacanena | pratiṣedhayasi tvaṃ sadbhāvāt | niḥsvabhāvatvasya ca sarvabhāvānāṃ pratisidhatvāt | pratisiddhā śūnyateti
pratiṣedhayase atha tvaṃ śūnyatvaṃ tac ca nāsti śūnyatvam /
pratiṣedhaḥ sata iti te nanv eṣa vihīyate vādaḥ // NagVv_62 //
atha śūnyatvaṃ pratiṣedhayasi tvaṃ | sarvabhāvānāṃ niḥsvabhāvatvaṃ śūnyatvaṃ nāsti tac ca śūnyatvam | yā tarhi te pratijñā sataḥ pratiṣedho bhavati nāsata iti sā hīnā ||
Vv 316kiñcānyat |
pratiṣedhayāmi nāhaṃ kiñcit pratiṣedhyam asti na ca kiñcit /
tasmāt pratiṣedhayasīty adhilaya eva tvayā kriyate // NagVv_63 //
evam api tu kṛtvā yady ahaṃ kiñcit pratiṣedhayāmi tato yuktam eva vaktuṃ syāt | na caivahaṃ kiñcit pratiṣedhayāmi tasmān na kiñcit pratiṣedhavyam asti | tasmāt śūnyeṣu sarvabhāveṣv avidyamāne pratiṣedhye pratiṣedhayasīty eṣa tvayātra sadbhūto 'dhilayaḥ kriyata iti ||
yat punar bhavatoktaṃ |
atha nāsti sa svabhāvaḥ kin nu pratiṣidhyate tvayānena vacanena rte vacanāt pratiṣedhaḥ sidhyate hy asataḥ || [12]
atra brūmaḥ |
yac cāhaṃ te vacanād asataḥ pratiṣedhavacanasiddhir iti /
atra jñāpayate vāg asad iti tan na pratinihanti // NagVv_64 //
ya ca bhavān bravīti | sate 'pi vacanād asataḥ pratiṣedhaḥ pratisiddhaḥ tatra kin niḥsvabhāvāḥ sarvabhāvāḥ iti | etad vacanaṃ karotīti || atra brūmaḥ niḥsvabhāvā iti etat khalu vacanaṃ na niḥsvabhāvān sarvabhāvān karoti | kintv asata svabhāva bhāvānām asata svabhāvānām iti jñāpayati | tatra kaścit brūyād avidyamāhagṛhe devadattas tam asti gṛhe devadatta iti | tatrainaṃ kaścit pratibrūyān nāstīti | na tad. + + + + + devadattasyāsaṃbhavāṃ karoti | kintu jñāpayati kevalam asadbhāvaṃ gṛhe devadattasyeti || tadvā nāsti svabhāvo bhāvānām ity etadvacanaṃ na svabhāvānāṃ niḥsvabhāvatvaṃ karoti | bhāveṣu svabhāvasyābhāvaṃ jñāpayati || tatra yad bhavatoktaṃ kim asati svabhāve nāsti svabhāva ity etadvacanaṃ karoti | ṛte 'pi vacanāt prasiddhiḥ svabhāvasyābhāva iti | tat te na yuktaṃ
Vv 320yad uktaṃ
bālānām iva mṛgatṛṣṇāyāṃ sa yathājalagrāhaḥ | evaṃ mithyāgrāhaḥ syāt te prasidhyate hy asataḥ | [13]
yat punar bhavato mṛgātṛṣṇāyām ity atra brūmaḥ |
mṛgatṛṣṇādṛṣṭānte yaḥ punar uktaṃ tvayā mahāṃś carcaḥ /
tatrāpi nirṇayaṃ śṛṇu yathā sa dṛṣṭānta upapannaḥ // NagVv_65 //
ya eva tvayā mṛgatṛṣṇādṛṣṭānte mahāṃś carca uktaḥ | tatrāpi tayā nirṇayaḥ sa śrūyatāṃ upapanna eva dṛṣṭānto bhavati |
sa yadi svabhāvataḥ syād bhāvo na syāt pratītya samudbhūtaḥ /
yaś ca pratītya hhavati grāho nanu śūnyatā saiva // NagVv_66 //
yadi ca mṛgatṛṣṇāyāṃ sa yathājalagrāhaḥ svabhāvataḥ syāt | na syāt pratītyasamutpanno | yato mṛgatṛṣṇāñ ca pratītya viparītañ ca darśanaṃ pratītya yoniśomanaskārañ ca pratītya prādurbhūto ataḥ pratītyasamutpannaḥ yataś ca pratītyasamutpanno 'taḥ svabhāvataḥ śūnya eva | yathā pūrvam uktaṃ tathā
Vv 322kiñcānyat |
yadi ca svabhāvataḥ syād grāhaḥ kas taṃ vinivartayed grāham /
śeṣeṣv apy eṣa vidhiḥ tasmād eṣo 'nupālambhaḥ // NagVv_67 //
yadi ca mṛgatṛṣṇāyāṃ jalagrāhaḥ svabhāvataḥ syāt | ka eva taṃ vinivartayetā | na hi svabhāvaḥ śakyo nivartayituṃ | tathāgner uṣṇatvam apāṃ dravatvam ākāśasya niravavaraṇatvaṃ | dṛṣṭaṃ cāsya vinivartanaṃ | tasmāc chūnyasvabhāvaḥ grāhaḥ | yadā caitad evaṃ śeṣeṣv api dharmeṣv eṣa kramaḥ pratyavagantavyaḥ grāhyapravṛttiṣu pañcasu | tatra yad bhavato + + + + pād aśūnyāḥ sarvabhāvā iti tan na ||
Vv 324yat punar bhavatoktaṃ |
hetoś ca te na siddhir naiḥsvabbāvyāt kuto hi te hetuḥ nirhetukasya siddhir na copapannāsya te 'rthasya [l7] iti ||
atra brūmaḥ |
etena hetvabhāvaḥ pratyuktaḥ pūrvam eva sa samatvāt /
mṛgatṛṣṇādṛṣṭāntavyāvṛttividhau ya uktaḥ prāg // NagVv_68 //
etenaiva cedānīṃ carcena pūrvoktena hetvabhāvo 'pi pratyavagantavyaḥ | ya eva hi carcaḥ pūrvasmin hetāv uktaḥ ṣaṭkapratiṣe + + + + + + hāpi carcayitavyaḥ |
Vv 326yat punar bhavatoktaṃ |
pūrvaṃ cet pratiṣedhaḥ paścāt pratiṣedhyam ily anupapannaṃ |
paścāc cānupapanno yugapac ca yataḥ svabhāvo 'sana || [20]
atra brūmaḥ |
yat traikālye hetuḥ pratyuktaṃ pūrvam eva sa samatvāt /
traikālyapratihetuś ca śūnyabhāvādinā prāptaḥ // NagVv_69 //
sa eṣa hetuḥ traikālye pratiṣedhavācī sa tūktottaraḥ pratyavamantaḥ | kasmāt sādhyasamatvāt | yathā hi pratiṣedhas traikālye nopapady.e + + + + + + pratiṣedhapratiṣedhe 'pi | tasmāt pratiṣedhapratiṣedhye 'sati bhavān manyate pratiṣedhaḥ pratisiddha iti tan na | yataś caiṣa trikālapratiṣedhavācī hetur eṣa eva śūnyatāvādināṃ prāptaḥ sarvabhāvasvabhāvapratiṣedhakatvān na bhavataḥ |
atha vā katham etad uktottaraṃ |
pratiṣedhayāmi nāhaṃ kiñcit pratiṣedhyam asti na ca kiñcit tasmāt pratiṣedhayasīty adhilaya eṣa tvayā kriyata [63] iti ||
Vv 328atha manyase triṣv api kāleṣu + + + + + + + dṛṣṭaḥ pūrvakālīno 'pi hetuḥ uttarakālīno 'pi | yugapatkālīno 'pi hetuḥ | kathaṃ pūrvakalīnaḥ | yathā pitā putrasya tvadvacanena paścātkālīnaḥ | yathā śiṣyācāryasya yugapatkālīnaḥ yathā pradīpaḥ prakāśasyeti || atra brūmaḥ | na caitad eva yuktā hy etasmiṃ traye pūrvadoṣaḥ || api ca punaḥ yady evaṃ kamaḥ | pratiṣedhasadbhāvas tvayābhyupagamyate | pratijñāhāniś ca te bhavati | e + + + + + + + svabhā + + + .edho 'pi si + + bhavatīti |
Vv 330
prabhavati ca śūnyateyaṃ yasya prabhavanti tasya sarvārthāḥ /
prabhavati na tasya kinna prabhavati śūnyatā yasyeti // NagVv_70 //
yasya śūnyateyaṃ prabhavati tasya sarvārthā laukikalokottarāḥ prabhavanti | kiṃ kāraṇaṃ | yasya hi śūnyatā prabhavati tasya pratītyasamutpādaḥ prabhavati | yasya pratītyasamutpādaḥ prabhavati tasya catvāry āryasatyāni prabhavanti | yasya catvāry āryasatyāni + + + + + + + maṇyaphalāni bhavanti | sarvaviśeṣādhigamaḥ bhavanti | yasya sarvaviśeṣādhigamāḥ prabhavanti | tasya trīṇi raṃāṇi buddhadharmasaṃghāḥ prabhavanti | yasya pratītyasamutpādaḥ prabhavanti tasya dharmo dharmahetur dharmaphalañ ca prabhavanti | tasyādharmo 'dharmahetuś cādharmaphalañ ca prabhavati | tasya kleśaḥ kleśasamudayaḥ kleśavastūni ca prabhavanti | yasyaitat sarvaṃ bhavati pūrvoktaṃ tasya sugatiṃ durgatiṃ vyavasthā + + + + + + + gatidurgatigamanaṃ | sugatidurgatigāmī mārgaḥ | sugatidurgatigamanavyatikramaṇaṃ sugatidurgativyatikramopāyaḥ sarvasaṃvyavahārāś ca lokikāḥ svayam adhigantavyāḥ | anayā diśā kiñcit śakyaṃ vacanopadeṣṭam iti |
Vv 332bhavati cātra
yaḥ śūnyatāṃ pratītyasamutpādaṃ madhyamāṃ pratipadam anekārthāṃ nijagāda praṇamāmi tam apratimaṃ tu buddhim iti ||
kṛtir iyam ācāryanāgārjunapādānā + + + + + ekatra ślokaśata 450 ||
|| likhitam idaṃ śrīdhramakirtinā sarvasatvahetoḥ yathālabdham iti ||
|| vigrahavyāvartiṇī ||
- Rechtsinhaber*in
- GRETIL project
- Zitationsvorschlag für dieses Objekt
- TextGrid Repository (2025). Darśana Collection. Vigrahavyāvartanī. Vigrahavyāvartanī. GRETIL. GRETIL project. https://hdl.handle.net/21.11113/0000-0016-CF44-3